Första hjälpen på kontoret


En viktig fråga alla arbetsgivare måste ställa säg är: hur förberedd man är om det skulle ske en olycka? Det betyder både om det finns kunskap hur man hanterar situationen och har man den utrustning som behövs.

Vid mindre olycksfall och skador kanske man egentligen bara behöver något mer grundläggande kunskaper och utrustning. En vanlig första hjälpen väska inkluderar många småsaker som kan vara till hjälp i allehanda situationer, allt från små skärsår till brännskador.

Kraven som ställs på ett vanligt kontor, där man inte har något speciellt farlig utrustning, till skillnad från exempelvis en byggarbetsplats eller liknande, är väldigt dåligt definierade. Det är inte helt tydligt skrivet, men det bottnar i att man egentligen inte behöver något mer än plåster och något typ av förband.

Detta beror mycket på att arbetsgivaren ska genomföra en riskbedömning av arbetsplatsen för att fastställa vilka risker som finns, hur man undviker dem och hur man hanterar dem om de ändå skulle ske. Detta är ett aktivt och pågående arbete då förhållanden på arbetsplatser kan förändras med tiden.

Vad sedan gäller kunskapen kan ju vem som helst nog sätta på ett plåster. Men allvarligare situationer kanske betyder att de som faktiskt finns på plats vid en olycka inte vet vad man ska göra och förlitar sig enbart på att ringa 112. Är det något riktigt allvarligt kan kunskap även bland de runtikring på kontoret vara avgörande för den skadades liv. För att bättre kunna hantera sådana situationer kan man bland annat se till att alla på kontoret får ta del av en HLR-kurs eller liknande.

Detta gäller alla företag, oavsett storlek. Det enda riktiga undantaget är ensamarbetare. Medan det görs stickprover av arbetsplatser för att se till att regler om säkerhet följs, är detta något som är vanligast på mer olycksdrabbade arbetsplatser än kontor. Som anställd är det därför i ens eget intresse, och alla andra på företaget, att ta upp detta med sitt skyddsombud för att själv göra denna kontroll.